Debatt: Cirkularitet för minskad klimatpåverkan

I dag släpper vi en rapport, Cirkulär rapport 2023, där vi redovisar våra företags arbete för mer cirkulära produkt- och materialflöden. Vi visar våra målsättningar, men också vad vi gör för satsningar för att driva utvecklingen framåt. Med en sådan inriktning kan uttaget av nya råvaror minska, vilket i sig leder till avsevärt minskade utsläpp.

Den svenska konsumtionen beräknas i dag ge upphov till utsläpp av motsvarande 90 miljoner ton koldioxid, här hemma och i utlandet. Genom en övergång från linjära till mer cirkulära materialflöden skulle utsläppen kunna minskas radikalt. De flesta material används bara en gång, vilket vi måste ändra. Stora ekonomiska värden går till spillo och därtill kommer en ökande påverkan på miljö och klimat. Lösningen är återanvändning, återvinning och cirkularitet.

Ska vår livsstil bli hållbar behöver materialanvändningen ändras – både vad gäller produktion och konsumtion. Den totala materialkonsumtionen kan minska genom att vi håller tillverkade produkter vid liv så länge som möjligt och så länge det är miljömässigt motiverat. Därefter ska produkterna återbrukas och rekonditioneras. Slutligen, när inga andra åtgärder kvarstår, måste vi sätta fokus på insamling av uttjänta produkter med säkerställd återvinning och användning av de återvunna materialen.

Vi i Circular Sweden kommer att arbeta mot våra högt ställda cirkulära mål. För att lyckas krävs att politiken bidrar till att skapa rätt förutsättningar. Några förändringar som behövs är:

Krav på design för lång livslängd och återvinning

En mer effektiv resursanvändning kan begränsa vår klimat- och miljöpåverkan avsevärt. Därför måste det ställas hårdare krav på att produkter utformas för lång livslängd, bland annat genom att vara lätta att uppgradera och reparera. De måste också vara utformade på ett sätt som möjliggör materialåtervinning när de är redo att kasseras.

Reducerad moms och skatt på återbruk och reparationer

Avfall måste ses som en resurs för återbruk och återvinning. Dubbel beskattning genom att begagnade produkter beläggs med moms varje gång de sätts ut till försäljning skapar negativa ekonomiska incitament för återbruk. Momsreglerna bör istället förenklas och främja återbruk.

Krav på andel återvunnet material i nya produkter

En stor potential för utsläppsminskningar ligger i en ökad användning av återvunnet material. För vissa material kan vi spara upp till 95 procent koldioxid när vi använder återvunnet material i stället för nytt. Detta kan driva på insamlingen, öka efterfrågan och göra återvunnet material mer konkurrenskraftigt.

Förstärkta system för informationsutbyte i värdekedjan

För att kunna cirkulera produkter och material på ett säkert sätt krävs utförlig information om vad produkter innehåller. Sammansättningen av produkten och innehåll av skadliga ämnen är två aspekter som påverkar möjlighet till återvinning. Som företag vill vi vara med och utforma kommande produktpass i samråd med beslutsfattare och aktörer längs hela värdekedjan.

Införande av så kallat frival så att företag kan förädla sitt avfall

Stora klimat- och miljövinster kan göras om verksamheter får möjlighet att välja avfallshämtare genom införande av så kallat frival. Det skulle ge en bättre hantering och möjliggöra långsiktiga investeringar i cirkulära lösningar.

Stärkt kontroll av efterlevnad av produkt- och avfallslagstiftning

Stora miljövinster skulle göras om dagens lagstiftning, exempelvis producentansvar och sorteringskrav, efterlevdes i större utsträckning. Därför behöver tillsynen stärkas och aktörer som inte tar sitt ansvar ställas till svars oftare än i dag.

Cirkulära lösningar för materialåtervinning och förlängd produktlivslängd kan stärka svensk ekonomi samtidigt som landets klimatavtryck minskar och självförsörjningsgraden ökar. Vi uppmanar därför regeringen till större fokus på möjligheten att minska utsläppen genom cirkularitet i den kommande klimatpolitiska handlingsplanen och stärka dialogen med näringslivet om hur vi går från ord till handling.

Johanna Nordell, hållbarhetschef IKEA Sverige

Annika Kühner, hållbarhetsspecialist Electrolux

Åsa Domeij, hållbarhetschef Axfood

Annika Kühner, hållbarhetsspecialist Electrolux

Anna Graaf, hållbarhetschef, White arkitekter

Anna Lidström, hållbarhetschef Spendrups Bryggeri

Lisa Wahlström, hållbarhetsdirektör, Coca-Cola Europacific Partners Sverige

Fredrik Hydén, country manager Tarkett

Eva Karlsson, vd Houdini Sportswear

Ellen Einebrant, vd Återvinningsindustrierna